Johan Erik Eklunds liv är en berättelse om kamp, familjeband och överlevnad i 1800-talets Sverige, en tid präglad av svåra levnadsvillkor och stora förändringar i samhället.
Johan Erik föddes som Jan Eric på annandag jul 1856 i Björksta utanför Västerås. Hans mor, Maria Holm, var 30 år gammal och ensamstående, och hans fars identitet förblev okänd. När Johan bara var tre år gammal dog hans mor, och han blev kvar hos sina morföräldrar, artilleristen Anders Holm och Maria Flink. Men sorg drabbade honom återigen när hans mormor dog 1857, och han blev därefter fosterbarn hos skräddaren Lars Petter Hedqvist och hans hustru Sara Stina Högberg på Tomta ägor i Björksta.
Johan flyttade flera gånger under sin uppväxt och började redan i tonåren arbeta som dräng på olika gårdar. Vid 16 års ålder hade han flyttat till Sörhagen, Thorsbo i Vittinge socken, där han arbetade hos torparen Anders Andersson. Han flyttade sedan vidare till Westlunda, Gillberga och Klinta, alltid i jakt på arbete. Vid den här tiden började han använda efternamnet Eklund, men varifrån det namnet kom är okänt.
En teori om efternamnet Eklund är att det kan vara kopplat till den plats där Johan Erik föddes. Han föddes på Lundby ägor, och vid den tiden bodde en grenadjär vid namn Lund där. Namnet Lund antyder att platsen kan ha varit känd för sin ekdunge, eller att det fanns en lund med ekar i närheten. Det är möjligt att Johan Erik senare i livet valde efternamnet Eklund som en referens till den plats han kom ifrån, vilket skulle ha varit ett sätt för honom att knyta an till sitt ursprung trots de tidiga förluster han upplevde.
1870 flyttar Johan till Klinta i Vittinge och 2 år senare bär det av till Sanda rote i Vittinge och Västergården där han arbetar som dräng hos Hans Fredrik Erikson. Under sitt arbete här träffar Johan Vilhelmina Brunnqvist, som blev hans hustru. Vilhelmina föddes 1856 i Boksta, Vittinge, som ligger mellan Sala och Uppsala. Vilhelminas far var sockenskräddaren Johannes Brunnqvist och hennes mor var Anna Greta Lindgren.
Johan och Vilhelmina gifte sig den 6 maj 1876, och samma år föddes deras första barn, Johan August Eklund. År 1878 föddes deras dotter Hilda Vilhelmina, och 1879 kom deras tredje barn, sonen Knut Emil.
Familjen flyttade i november 1879 till Vester Vad i Simtuna, där Johan fortfarande arbetade som statare. Här fortsatte de att bygga sitt liv, men drabbades av stora förluster. Den 26 december 1880, på annandag jul, dog deras dotter Hilda Vilhelmina, bara två år gammal. I mars 1881 föddes deras fjärde barn, Karl Edvard, men även han gick bort i ung ålder, i juli 1883.
Trots dessa svåra förluster fortsatte Johan och Vilhelmina att kämpa vidare. År 1882 föddes deras femte barn, Hulda Vilhelmina, som troligen döptes efter sin avlidna syster. Familjen flyttade i november samma år till Snickaretorp i Strömsnäs, Simtuna, där de fortsatte sitt liv som statare. I Snickaretorp föddes ytterligare fyra barn: Karl Vilhelm (1887), Signe Isadora (1889), Klas Felix Niodolf (1891) och Gerda Leontina (1894).
År 1894 drabbades familjen av en ny kris när deras äldsta son, Johan August, dömdes till ett års straffarbete. Trots denna tunga börda fortsatte Johan Erik att arbeta hårt för att försörja sin stora familj.
Familjen bodde kvar i Snickaretorp fram till november 1900, då de flyttade till Strömsberg i Bred, där Johan Erik arbetade på Strömsnäs säteri. Efter många års slit och efter att ha uppfostrat sina barn förlorade Johan Erik sin hustru Vilhelmina den 3 december 1924. Han blev kvar i Strömsberg men tillbringade sina sista år på Tillunge ålderdomshem, där han gick bort den 10 december 1930, 77 år gammal.